Polítika Fini Timor-Leste no nia implikasaun ba ita nia moris

Similar documents
Coffee, Poverty & Economic Development in Timor-Leste

Imunizasaun ba labarik sira préeskolár

2. The proposal has been sent to the Virtual Screening Committee (VSC) for evaluation and will be examined by the Executive Board in September 2008.

Fair Trade C E R T I F I E D

ACCESS TO PLANT VARIETIES IN THE ARCTIC AGRICULTURE

Working With Your Environment. Phenotype = Genotype x Environment

SMALLHOLDER TEA FARMING AND VALUE CHAIN DEVELOPMENT IN CHINA

Outlook for the World Coffee Market

ICC septiembre 2018 Original: inglés

WP Board 1054/08 Rev. 1

FAIR TRADE WESTERN PURPLE PAPER

Fair Trade C E R T I F I E D. Apparel and Home Goods Program. Every Purchase Matters.

Forecast of China s Sugar Market

Sustainable Coffee Challenge FAQ

Tackling with driver of deforestation in partnership with private sector: Case study from Alto Mayo, Peru

Gender equality in the coffee sector. Dr Christoph Sänger 122 nd Session of the International Coffee Council 17 September 2018

Innate potatoes Driving Change with Technology

Success factors for introducing resistant grapevine cultivars

TURKEY COUNTRY REPORT

Oregon Wine Industry Sustainable Showcase. Gregory V. Jones

Welcome to the Play it Safe campaign pack

2010 Analysis of the U.S. Non-GMO Food Soybean Variety Pipeline. Seth L. Naeve, James H. Orf, and Jill Miller-Garvin University of Minnesota

USDA-ARS Sunflower Germplasm Collections

PROJECT FOR PRODUCTION DIVERSIFICATION OF MARGINAL COFFEE AREAS IN THE STATE OF VERACRUZ, MEXICO

The Navajo Nation Food System and Diné Food Sovereignty

On the margins: Third Party Certification among Papua New Guinea smallholder coffee producers

Exportadora de Café California. Exportadora de Café California. Finance resilience in Coffee.

Reading Essentials and Study Guide

Grain Craft. Thresher Seed Days Fort Hall, ID

Not Just About the Coffee

WCF LATAM SEMINAR GLOBAL COCOA MARKET. 5 th Sept 2016

ICAR-CENTRAL CITRUS RESEARCH INSTITUTE Post box No. 464, Shankarnagar P.O. Amravati Road, Nagpur (Maharashtra), India

Fairtrade Month May 2018

Fairtrade Finland Jatta Makkula 1

Fairtrade. What it has to offer and how we can use it

Adobe-Japan1 IVD Collection: Current Status & Future Directions

Report of the Rapid Assessment on Salt Situation in the Democratic Republic of Timor-Leste, June (by Sunawang)

COFFEE FUNDRAISER INFORMATION

Board of Management Staff Students and Equalities Committee

Improved Cookstoves Slide 1

ACOS ETHIOPIA CASE STUDY

Coffee and climate change. Effectively guiding forward looking climate change adaptation of global coffee supply chains

Enjoyment with a good conscience

The Columbian Exchange and Global Trade

Informing Wineries Tourism Decisions: Studies of Tasting Room Visitors and Wine Tourism Collaboration

Why and How to Save Seeds: Seed Saving Ethics and Techniques

More than premium quality

Carole Bingley Customer Focused, Science Driven, Results Led

Hilary Parsons Nestlé SA

Fairtrade International

Sustainable Coffee Economy

NAMC Presentation 8 MARCH Sharron Marco-Thyse Chairperson

High Yield, Long Storage.The Golden Combination!

World of Wine: From Grape to Glass

donors forum: Project development/ funding AND Partnership Fair

Geographic diversity and the political, economic, social life of the New England, Middle, and Southern colonies

Rural Vermont s Raw Milk Report to the Legislature

Plumpton College. Sarah Blackford and Rebecca Butler. Plumpton College at Flimwell. Centre for Sustainable Food, Farming and Forestry

Name: Katakana Workbook

Guía Verde Michelin: Grecia By Michelin Travel Publications

ED 2131/12. 1 May 2012 Original: English

PNWHBC 2017 Barley varieties and your home brew

Coffee Eco-labeling: Profit, Prosperity, & Healthy Nature? Brian Crespi Andre Goncalves Janani Kannan Alexey Kudryavtsev Jessica Stern

The European Commission s science and knowledge service. Joint Research Centre

State of the art on Phaseolus vulgaris and Phaseolus coccineus SRB (Serbia) s National Collections

Blueberry Conference 2018 Varieties development Horst 07 March Andrea Pergher, Fall Creek. Fall Creek

HONDURAS. A Quick Scan on Improving the Economic Viability of Coffee Farming A QUICK SCAN ON IMPROVING THE ECONOMIC VIABILITY OF COFFEE FARMING

The Vietnam urban food consumption and expenditure study

UH CTAHR Preliminary data release of New Macadamia Varieties Elihu Isele and Dr. Alyssa Cho

Guía Verde Michelin: Grecia. By Michelin Travel Publications

Cornell University College of Agriculture and Life Sciences N ew York State Agricultural Experiment Station

Sustainability Initiatives in Other Tropical Commodities Dr. Jean-Marc Anga Director, Economics and Statistics Division

ETHIOPIA. A Quick Scan on Improving the Economic Viability of Coffee Farming A QUICK SCAN ON IMPROVING THE ECONOMIC VIABILITY OF COFFEE FARMING

2016 China Dry Bean Historical production And Estimated planting intentions Analysis

Starbucks BRAZIL. Presentation Outline

Mag. Susanne Fromwald (Danube Soya Association)

REHABILITATION AND CONSERVATION OF NYAPALMS

Bean corridors: A novel approach to scale up national and regional trade in Africa

Managing for Corn Silage Yield and Quality. Ev Thomas Miner Institute

Pulse crop variety update

Chapter V SUMMARY AND CONCLUSION

The Georgia Peanut Breeding Program. Dr. Wm. D. Branch University of Georgia Coastal Plain Experiment Station

FAIRTRADE WORLDWIDE. Fairtrade products are sold in over FAIRTRADE ANZ SUPPORTS PRODUCER ORGANISATIONS IN THE PACIFIC TO

Colbey Sullivan, Legislative Analyst, Patrick McCormack, Director, Updated: June Farm Wineries

Public policies and the financing of coffee production in Brazil

Albertine de Lange UTZ Ghana. Cocoa Certification: challenges and solutions for encouraging sustainable cocoa production and trade

CHAPTER 7.3 FOCUS ON FAIRTRADE PRODUCTS COCOA

New Belgium Brewing Co. 500 Linden Street Fort Collins, CO Contact: Adam Gibbs (970)

Why are take-away cups a problem? Most take away hot drinks cups are made of Coffee culture is huge across Greater Manchester

Title: Western New York Sweet Corn Pheromone Trap Network Survey

Fairtrade certification of sugar cane in Fiji: an economic assessment

OUR INTEGRATED FACILITIES IN TURKEY

Simon Limmer. Beyond recovery: Growth, value and innovation in the kiwifruit industry

New York s revitalized grapevine certification program and New York nurseries. Marc Fuchs Associate Professor Cornell University

Exportadora de Café California. Exportadora de Café California. Finance resilience in Coffee.

CoopCoffees Confronting la Roya

CHAPTER 7.1 FOCUS ON FAIRTRADE PRODUCTS COFFEE

Use of Lecithin in Sweet Goods: Cookies

QUARTELY MAIZE MARKET ANALYSIS & OUTLOOK BULLETIN 1 OF 2015

unleashing of plants the power

Transcription:

Tanba sa governu TL halo polítika fini? Polítika Fini Timor-Leste no nia implikasaun ba ita nia moris Aprezentasaun husi La o Hamutuk ba membru Hasatil 22 Novembru 2012 Etadep Dezde tempu kleur, agrikultór sira halo agrikultura la iha polítika fini maibé la signifika la iha sistema fini tradisionál ho regras la hakerek Ofisialmente, governu TL-SoL halo polítika fini tanba nasaun seluk iha polítika fini, tanba hakarak regula no promove produsaun no distribusaun fini Maibé, polítika fini responde mos ba interese autór foun iha sektór formál/merkadu fini (kompañia fini, peskizadór, industriál breeders-kriador, pedagang) mak presiza padraun legál klaru atu hala'o sira nia atividade Oinsa prosesu halo polítika fini TL? Iha opsaun 2: 1) Hakerek polítika fini TL bazeia ba polítika fini iha nasaun seluk, konforme ho lejizlasaun TL no akordu internasionál relevante 2) Hahú husi kontextu ekonómiku no sosio-kultural espesífiku sistema fini tradisionál TL nian atu halo polítika fini bazeia ba TL nia realidade no espektasaun ba futuru ho aproximasaun fleksivel no partisipativu Opsaun MAF-SoL: Opsaun n 1 + «konsultasaun» Oinsa prosesu halo polítika fini TL? MAF-SoL konvite konsultan internasionál ida + NGOs atu tuir hamutuk hodi dezenvolve draft polítika fini Konsultan hasoru staff MAP-SoL no Xefe Suco iha Manatuto, no grupu komunidade habarak fini iha Liquiçá Rede Hasatil (maka reprezenta NGOs lokál) no NGO La o Hamutuk (observadór) halo submisaun ba MAF-SoL tanba ami sente katak draft 1 ladún inkorpora ami nia sujestaun Draft 2 la iha mudansa boot kompara ho draft 1. Hasatil no La o Hamutuk seidauk fó submisaun foun (ami hein kleur tradusaun draft 2 iha Tetum), maibé ami hakarak lori asuntu polítika fini ba públiku Prosesu «konsultasaun» hanesan oportunidade ba ami atu fahe informasaun no troka ideias, la'ós atu sosializa draft 2 polítika fini ida ne e de'it Analiza Ezbosu Polítika Fini TL aspetu pozitivu konservasaun ba agrikultór sira-nia varidade hili ona hanesan pontu atu hahú (ámbitu) garante katak kualkér intervensaun iha sistema fini nasionál sei la estraga diversidade jenétiku ai-horis ne ebé eziste. (1) adopta aproximasaun ne ebé desentraliza no partisipatóriu (1.2.1) Labele aplika rekerimentu standar husi novidade, distinsaun, homonidade no estabilidade ba inskrisaun ai-horis varidade lokál. (1.3.1) Iha ne e sei laiha kustu inskrisaun ou kualkér tipu kobransa ne ebé aplika ba agrikultór ho grupu agrikultór ne ebé rejista sirania ai-horis varidade lokál. (1.3.3) Sei foti medida hodi fó apoiu ba agrikultór ho komunidade agrikultór para estabelese Banku Fini Komunidade hodi promove konservasaun ho uzu sustentável ba rekursu ai-horis jenétiku, no seguransa fini iha nivel lokál. (1.6) Programa dezenvolvimentu varidade sei fó prioridade ba uza ai-horis varidade lokál liu husi kriasaun no selesaun ai-horis varidade foun. (2.2) Sei laiha limitasaun ba kualkér agrikultór ou grupu agrikultór iha Timor Leste atu rai, uza, reprodús, fahe, troka ou fa an fini husi ai-horis hotu-hotu ne ebé sira prodús husi sira-nia to os, inklui direitu ba propriedade intelektuál husi varidade ai-horis protejidu ne ebé laiha naran ou marka. (3.4.4) 1

Sei laiha restrisaun ou limitasaun ba agrikultór sira-nia direitu atu rai, uza, reprodús, troka ou fa an fini husi sirania to os sem (tanpa) uza marka espesífiku. (6.5) Analiza Ezbosu Polítika Fini TL aspetu negativu/maka tenke hadi'a Autoridade fini nasionál sei aplika lisensa obrigatóriu ba varidade hotu-hotu ne ebé rejistradu no protejidu hodi salva interese públiku, espesialmente wainhira varidade balun la distribui tuir kuantidade ne ebé rekere no nia presu la normal tanba razaun balun inklui menus kapasidade organizasaun atu monopoliza merkadu fini. (6.8) Sei foti medida atu proteje agrikultór sira husi lakon tanba uza fini ho kualidade ladi'ak no/ou informasaun falsu ne ebé fó hamutuk ho fini. Sei halo lei ida hodi fó kompensasaun ne ebé adekuada ba agrikultór sira ne ebé hasoru problema ida ne e. (6.10) Tenke défini saida mak "fini ho kualidade di'ak»? Laos de'it "high yielding varieties" (varidade unggul ho produsaun nebe mak boot) ka fini standard, homogen, stabil >Fatór seluk ne'ebé importante : fini ne'ebé rai kleur, fini la presiza uza bee barak ka input kímiku, fini bele kuda hamutuk ho ai-han seluk (intercrop) uza sistema tradisionál atu fa'an no troka entre agrikultór, valór nutrisaun barak no organiku, nsst. >Seguransa aihan/fini la depende de'it ba «fini ho kualidade di'ak». Fatór seluk: asesu, bele selu, pratika agrikultura, pola makanan Tenke défini saida mak «soberania fini»? >Hasatil la ko'alia kona-ba «soberania fini nasionál» maibé direitus toos nain sira ba soberania aihan inklui fini. >Agrikultór sira défini no kontrola sistema agrikultura no polítika aihan maka respeita ekosistema, kultura, ekonomia, kondisaun sosiál. >Agrikultór la'ós hanesan konsumidór mak depende ba aihan ka indústria aihan. "Setór fini formal ho informal haree hanesan komplementária, la kompete, no hanesan komponente husi sistema fini nasionál. (intro) >Realidade, sistema 2 ho lójika, objetivu no autór ho podér la hanesan. >Prosesu selesaun, produsaun, uza no rai fini, halo multiplikasaun, troka malu fini ne e parte ida husi sistema sosiál, kultura ema Timor nian, haforsa relasaun sosiál no responde nesesidade lokál. >Laos objetivu atu prodús fini de'it mak importante, prosesu importante mos, no involve valór sosiál, spiritual. Fini la'ós hanesan komoditas mak ema prodús secara industriál ba merkadu «Hametin setór fini doméstiku atu bele kompete iha merkadu internasionál mós sei orienta ba merkadu esportasaun fini iha rai laran.» >La responde ba TL nia prioridade no realidade. Timing importante mos Bele mensiona Konvensaun kona ba Biodiversidade maibé: >Tenke mensiona mos Covenant on Economic, Social and Cultural Rights tanba polítika ida ne e fó impaktu ba direitus ba aihan, direitus ba moris hanesan toos nain, direitus atu mantén pratika kulturál no matenek tradisionál Tenke défini toos nain sira nia direitu iha artigu espesífiku (1.4.6) Farmers' Rights consist of the customary rights of farmers to save, use, exchange and sell farm-saved seed and propagating material, their rights to be recognized, rewarded and supported for their contribution to the global pool of genetic resources as well as to the development of commercial varieties of plants, and to participate in decision making on issues related to crop genetic resources. Toos nain sira iha direitu atu kontrola fini, rai, no matenek lokál. Definisaun husi Farmers' Rights Project, available at: http://www.farmersrights.org/about/index.html 2

Agrikultór sira tenke hetan protesaun se sira viola polítika fini maibé la hatene («innocent infringment») 6.9 "kompensasaun ne ebé adekuada Kompensasaun saida? Tenke boot nato'on atu prevene problema fini ho kualidade ladi'ak no/ou informasaun falsu Asesu ba rekursu jenétiku: PIC (prior informed consent) + pagamentu atu uza variedade husi agrikultór (gene fund?) 1.2.3/1.2.4: Labele fó prioridade ba konservasaun exsitu (iha banku ) no promove de'it in-situ (iha to os) 1.3 Banku gene, baze de dadus, katálogu iha nivel nasionál ladún fó benefísiu ba agrikultór maibé fasilita asesu ba info (biopiracy). Tenke promove konservasaun iha nivel lokál/komunidade. 1.6 Banku fini komunidade: agrikultór mak tenke défini regras, kontrola, atu bele asesu presiza autorizasaun husi komunidade 1.4.1/1.4.2 Tenke husu autorizasaun husi komunidade ka individu lokál mak iha direitu ba rekursus ai-horis jenétiku la'ós ba autoridade nasionál 2.4 "Sei prepara informasaun ne ebé relevante ba agrikultór sira kona ba liña foun no varidade atu nune e sira bele iha opsaun atu hili kona ba ida ne ebé mak sira hakarak kuda. >Informasaun saida? Hun, produsaun potensiál, rekerimentu espesiál ba produsaun no uza (cf. 2.8.3) 2.8 Fini íbrida >Tenke fó prioridade ba fini non íbrida, tanba fini íbrida la sustentável, fó rezultadu di'ak ba jerasaun primeiru de'it. 2.9 GMO >Tenke bandu GMO, inklui ba peskiza no objetivu akadémiku (la presiza gasta osan no ema matenek) Tenke aumenta ho artigu kona-ba kriador (breeder) nia obrigasaun: obrigasaun atu fó hatene hun varidade, pagamentu ba uza varidade husi agrikultór, deklarasaun atu garante katak varidade la iha GMO 3 Inskrisaun no Protesaun Planta Varidade Foun >La bele promove standardizasi, homojenidade no estabilidade tanba kontribui ba erosi biodiversidade 3.1.2 Kritériu NDUS (novidade, distinsaun, homojenidade no estabilidade) la bele aplika ba agrikultór sira-nia ai-horis varidade foun. Puntu 3.3.4 Sei halo lei espesiál, ho relaxamentu kritériu no prosedimentu la klaru. Tenke proteje agrikultór sira-nia ai-horis varidade foun husi biopiracy (la signifika IPR) La bele rejista fini GMO 3.1.4 La klaru se inskrisaun agrikultór sira-nia ai-horis varidade foun obrigatóriu ka lae? 3.4 IPR: Direitu Propriedade Intelektuál >La bele aplika no rekoñese IPR ba fini ka ai-horis >TL la iha kapasidade hatu halo inovasaun mak presiza IPR >Maski Konstituisaun RDTL rekoñese IPR en jerál (art. 60), IPR ba organizmu ne'ebé moris (living organism) sei hanesan asuntu espesífiku maka tenke debate >Konseptu propriedade ba natureza, ai-horis, fini, mahluk hidup kompativel ho kultura, fiar, valór spiritual TL ka lae? >Tenke promove asesu libre ba rekursus jenétiku hanesan patrimóniu komún no koletivu ba umanidade, duké limita asesu ho apropriasaun privadu Alternativa: sistema "sui generis" duni =TL rasik (la'ós IPR) atu garante katak agrikultór sira no sosiedade nia interese importante liu duké kriador ka kompañia sira Sistema protesaun adaptadu ho kontextu TL, mak promove direitus umanus no dezenvolvimentu rural, mantén biodiversidade no fini lokál, afirma agrikultór sira-nia direitus, rekoñese direitus koletivu iha nivel komunidade, inklui mekanizmu atu regula presu no disponibilidade (6.8 lisensa obrigatóriu ) 3

4 Produsaun fini >Seksaun ida ne e fokus liu ba «fini ho kualidade di'ak» duké fini lokál ka mak agrikultór sira uza, no sistema breeding informal 5 Padraun fini ho regulamentu kualidade >Tenke promove mekanizmu atu kontrola kualidade fini voluntáriu no iha nivel komunidade 4.3 La klaru: Se agrikultór sira hakarak prodús fonte fini (source seed) oinsá? (inskrisaun, sertifikasaun ) 4.4.3 Fini ho label-loloos (truthfully labelled seeds) la adekuadu/strict enough ba kompañia, di'ak liu iha sertifikasaun. Sistema née legaliza label fini nian de'it, la garante kualidade. Ema ne'ebé sosa presiza kompriende no hatene informasaun klaru ne'ebé mak hakerek. 4.10 Insentivu públiku labele fó prioridade ba variedade fini modernu/industri (bebas pajak, apoiu tekniku ) 5.1.2 «padraun de kualidade separadu ba ai-horis varidade foun no mós lokál. Sei preskreve padraun de kualidade ida ne ebé ladún forte ba produsaun no fa an fini varidade lokál hodi fasilita asesu >Di'ak liu se iha tratamentu la hanesan depende ba se mak prodús fini (agrikultór ka industri), la'ós ba tipu fini de'it. Se industri mak prodús fini lokál labele preskreve «padraun kualidade ladún forte.» 6 Distribuisaun no Fa an Fini 6.2 "Komersializasaun fini ho marka espesífiku presiza rejista nia me kria arka iha autoridade fini nasionál tuir medida ne ebé determinadu. Mezmu nune e, rekerimentu ida ne e la aplika ba fini foun ou fini lokál ne ebé fa an husi agrikultór no grupu agrikultór sem (tanpa) marka espesífiku. >Se agrikultór sira hakarak komersializa sira nia fini ho marka oinsá? Governu tenke fasilita agrikultór sira ne'ebé mak hakarak atu marka nia fini liu husi asosiasaun /kooperativa ne'ebé mak kria husi toos na'in liga ho artigu 7.8 Tenke klaru katak sira la presiza tuir regras jerál no kompete ho autór seluk iha merkadu 6.6 "Distribuisaun fini iha programa governu nian sei tuir prinsípiu merkadu nian no presu ne ebé justu." >Tanba sá la tuir prinsipiu solidariedade, direitu atu hetan aihan, etc.? (duké prinsípiu merkadu) 6.7 kesalahan iha versaun Inglés (fee/free) no Tetum (kustu) 6.9 Tenke presiza se mak responsavel, kompensasaun saida? Kompensasaun tenke boot nato'on atu prevene problema fini ho kualidade ladi'ak no/ou informasaun falsu. Kompensasaun tenke bazeia toos na'in nia lakon (fini, tempu, tenaga no rezultadu produsaun) 6.10 "kanaliza lukru husi fini nian ba Fundu Biodiversidade Nasionál" >Labele aplika ba agrikultór ka komunidade, maibé indústria bele 7 Hametin setór fini doméstiku >Tenke responde ba agrikultór sira-nia nesesidade agora: mekanizmu atu hadi'a sistema rai (storage) iha nivel individu (la'ós sentralizadu iha kompañia ida); atu rai udan been; atu halo pupuk organiku >Di'ak liu promove agrikultura low-cost, low-input duké promove asesu ba kréditu atu sosa input. Labele aumenta agrikultór sira nia vulnerabilidade >Karik bele kria sistema asuransi (crop insurance scheme)? 8 Importa no esporta fini ho kualidade di'ak >Labele fokus liu ba esportasaun. Prioridade tenke garante soberania aihan no fini hodi la depende ba importasaun fini ka sosa aihan (8.9) >Fini lokál tenke hetan protesaun husi kompetisaun fini impor >Tenke halo notifikasaun importasaun fini no varidade ai-horis ne'ebé eziste ona iha sistema informal ka lokál; marketizasaun fini ka ai-horis ne'ebé halo ona notifikasaun tenke tuir formalidade (registrasaun no release). Wainhira atu halo release presiza tempu mínimu 5 tahun iha area fatin/sentru ne'ebé hanesan. >Variedade ne'ebé importa tenke hakerek iha lista 8.6 «Fini ne ebé importa ba peskiza, treinamentu, akadémiku no ba reprodusaun (breeding) la presiza hetan lisensa importasaun maibé tenke tuir kondisaun de inskrisaun >Labele halo esepsaun 4

9 Implementasaun, koordenasaun no monitorizasaun polítika fini >Agrikultór Timor iha matenek no kompriende di'ak atu maneja no resolve obstákulu sira tuir sistema lokál no tradisionál. >Entaun, agrikultór tenke involve iha formula, implementa no monitor polítika fini ne e. >Tenke iha représentante agrikultór iha Konsellu Nasionál Fini la'ós liu husi NGO. >Konsellu ne e iha direitu tomak atu foti ka rejeita desizaun wainhira polítika ka projetu ruma fó impaktu ba agrikultór no komunidade lokál nia moris iha parte kulturál, sosiál no ambientál, no tenke independente atu prevene konflitu interese. 5